Kanske är det så att du redan har hört talas om Tillgänglighetsdirektivet och vad det innebär i praktiken, men inte riktigt fått kläm på varför detta är något du behöver ta ställning till. Då ska du läsa vidare.
Det är nämligen så att den 28 juni 2025 kommer Tillgänglighetsdirektivet ”lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet” att träda i kraft, vilket ställer krav på att ekonomiska aktörer behöver se till att deras webbplatser, produkter och tjänster lever upp till de nya EU-kraven för tillgänglighet. Men vad betyder egentligen EU:s Tillgänglighetsdirektiv? Det övergripande syftet med direktivet är att det ska säkerställa att fler tjänster och produkter ska bli mer lättillgängliga för personer med funktionsnedsättning, vilket skapar ett mer inkluderande samhälle och ökar allas möjlighet till att leva ett självständigt liv.
Vem omfattas och vilka är undantagen?
Direktivet berör ”ekonomiska aktörer” – det vill säga tillverkaren, importören, distributören eller tjänsteleverantören. Varje del av ”ledet” har ett ansvar att uppfylla lagkravet.
Produkter/tjänster som omfattas – (Alla som har en produkt, webbplats eller tjänst omfattas av direktivet):
- E-handel
- Datorer, surfplattor och smarttelefoner
- Banktjänster och bankomater
- E-böcker och e-bokläsare
- Betalterminaler i handeln
- Tv-apparater och tv-tjänster
- Elektronisk kommunikation – telefoni, internetuppkoppling, chatt, videosamtal, mejl
- Passagerartrafik – tåg, flyg, färja, buss
Det finns undantag i Tillgänglighetsdirektivet som befriar vissa produkter och tjänster från att behöva uppfylla kraven.
Undantagen är:
- Om det innebär en större förändring av en produkts eller en tjänsts grundläggande karaktär.
- Om det medför en oproportionerligt stor börda för den berörda ekonomiska aktören.
- Om ett företag har färre än 10 anställda, och klassas som ett mikroföretag.
(Informationen är hämtad från Sveriges Riksdags hemsida: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2023254-om-vissa-produkters-och-tjansters_sfs-2023-254/ )
Vad händer om man inte följer direktivet?
Om du inte följer Tillgänglighetsdirektivet kan du behöva betala sanktionsavgifter. Detta gäller även om överträdelsen inte har skett med avsikt. En sanktionsavgift kan uppgå som lägst till 10 000 kronor och som högst 10 miljoner kronor. Sanktionsavgiften beror på aktörens omfattning och hur allvarlig överträdelsen är. Det är Post- och telestyrelsen som är ansvariga för att utöva tillsynen och säkerställa att lagkravet följs.
Exempel från verkligheten
Har du någon gång tänkt tanken att tillgänglighet endast berör och gynnar andra? Om du någon gång har tänkt så här behöver du fundera på vad tillgänglighet är och hur det berör dig samt din omgivning. För det är faktiskt så att tillgänglighet inte endast berör personer med permanent funktionsnedsättning. Har du exempelvis försökt läsa något på din mobiltelefon samtidigt som du har blivit bländad av solen? Eller försökt läsa någon text på mobiltelefonen innan du hunnit få på dig linser eller glasögon på morgonen?
Syftet med ovanstående exempel är att bredda din uppfattning om vad en nedsättning innebär. Det finns permanenta funktionsnedsättningar, det vill säga det som vi oftast tänker på när vi hör ordet funktionsnedsättning; dövhet, avsaknad av kroppsdelar, synskada etc. Men så finns det också tillfälliga nedsättningar; en bruten arm, stresspåslag samt situationsbaserade nedsättningar där personen i fråga exempelvis blir bländad av solen eller bär på något, vilket i sin tur kan påverka användandet av olika tjänster och produkter.
Vi förstår att det känns som att 2025 är otroligt långt borta, men tiden går fort och när vi minst anar det är vi snart där. Därför vill vi uppmana dig att påbörja arbetet redan idag, så att du hinner leva upp till samtliga krav som finns innan lagen träder i kraft den 28 juni 2025.
Är du intresserad av att utvärdera din hemsida eller digitala tjänst är du välkommen att kontakta oss på Wordcloud så hjälper vi dig 😄
